Ibland hamnar svenska debatter i en återvändsgränd och blir så kallade ickefrågor, genom att man tappar fokus på det som är väsentligt. Först och främst måste man inse vad religion är. Religion är en åsikt, därför att man tar aktiv eller passiv ställning för eller emot en religion. Man föds inte religiös, det är något man blir med tiden. Omgivningen påverkar oftast vilken religiös inriktning man väljer, eller om man helt väljer bort religion. I slutändan är det personens attityd som avgör hur denne förhåller sig till en åsikt.
Då de flesta döps in i Svenska Kyrkan blir man, genom minsta motståndets lag, kvar där trots att man inte är troende. Man måste därför ta ett aktivt beslut för att träda ur. Om ett parti stödjer sig på en religiös åsikt så blir den religionen en del av partiprogrammet. De flesta partier har religionsfrihet i sina program. Om man inte klart sätter gränser för vad religionsfrihet får innebära, ger man religioner fribrev att få göra vad de vill. Det är just så det är på väg att bli i Sverige i förhållande till Islam.
Först och främst måste politiker våga sätta ner foten och klart och tydligt tala om att sekulär lag står över alla religiösa lagar i Sverige. Vi kan inte ha speciella lagar för vissa invånare i Sverige – det är diskriminerande. Religionen är en privat angelägenhet som utövas av den troende; den får inte inkräkta på någon annan enskilds rättighet och/eller frihet, eller att bryta mot svensk lag.
Som exempel kan Jehovas vittnen nämnas. De har åsikter som avviker från svensk lag. En av de saker som de gjort sig kända för är att vägra blodtransfusioner, även vid livshotande situationer. Att vägra blodtransfusion för egen del är upp till den enskilde att avgöra. Men att t ex vägra sina barn blodtransfusion är något som det svenska samhället inte tillåter. Då Jehovas vittnen förvägrar sina barn blodtransfusion, omyndigförklarar läkarna resolut föräldrarna i tjugofyra timmar, för att på så sätt rädda livet på barnet. Religion får inte skada människor, djur eller annans egendom.
När det gäller muslimer utgör de inga problem i sig. De flesta muslimer är goda samhällsmedborgare och låter inte Islam påverka sitt vardagsliv i någon större grad. Det finns även de som inte har några restriktioner i vare sig mat eller dryck.
När man diskuterar den muslimska slöjan, måste man först förstå vad den representerar. Politik och religion är åsikter, så slöjan är ett uttryck för en åsikt och att bära den är att bära en slags politisk uniform. En del muslimer bränner slöjan för de anser att islamiseringen symboliserar ett förtryck mot människor, i synnerhet kvinnor. Andra bär den för att de ansluter sig till den åsikt och politik som Islam står för.
Om shairalagar, eller andra regler, tillåts att tillämpas där de inkräktar på svensk lag, gör beslutsfattarna i landet, dvs Sveriges riksdag och regering, sig delskyldiga till de motsättningar och konflikter detta kommer att medföra. Alla etniska konflikter i världen beror på särbehandling som gynnar en grupp framför andra. Etniska konflikter i världen eskalerar ofta till okontrollerbara krig med höga dödstal och enormt lidande. Det är därför att yttersta vikt att förhindra alla tendenser till särbehandling i ett samhälle.
De politiker som inte vill eller vågar ta avstånd från att religiösa lagar och regler ställs över svensk lag, är olämpliga att representera Sveriges invånare och att regera landet, samt stifta våra lagar. Tag kontakt med politikerna i ditt parti och kräv att de agerar för att svensk lag skall gälla. Kan de inte garantera detta och då inte heller försvara demokratin, bör du rösta på ett parti som står för allas lika rätt inför lagen. Det är alltid den enskilde personens attityd som är avgörande för vilken typ av samhälle vi får.
Vilken attityd har Du?
